Det som händer, förklarat · måndag 16 november 2026
Sverigenyheter
Oberoende nyheter och förklaringar för hela landet
Dalarna MoraOrsaÄlvdalenRättvikLeksandMalung-SälenVansbroGagnefFalunBorlängeLudvikaAvestaHedemoraSäterSmedjebacken
Politik

Riksrevisionen: myndigheten som granskar hur staten använder pengarna

Riksrevisionen är riksdagens myndighet för granskning av staten. Här är vad den granskar, vem som leder den, hur oberoende den är och vad som händer efter en rapport.

Ylva Kronmark · 7 min läsning
Skrivbord med inbundna årsredovisningar, revisionspapper och ett förstoringsglas framför höga fönster mot Stockholm

Riksrevisionen är en svensk myndighet under riksdagen som granskar den verksamhet som bedrivs av staten. Myndigheten kontrollerar hur statens pengar används och redovisas, granskar både myndigheternas räkenskaper och hur effektivt de arbetar, och rapporterar brister till riksdagen. Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och har ett oberoende som är skyddat i grundlagen. Myndigheten leds av en riksrevisor, och per november 2026 är det Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionen i korthet
TypFörvaltningsmyndighet under riksdagen
Bildad1 juli 2003
LedningEn riksrevisor, vald av riksdagen för sju år
RiksrevisorChristina Gellerbrant Hagberg (2024–2031)
RiksrevisionsdirektörClaudia Gardberg Morner
AnställdaCirka 300 (2024)
SäteStockholm
InstruktionSFS 2002:1023
Webbplatsriksrevisionen.se

Vad gör Riksrevisionen?

Riksrevisionens uppgift är att granska den statliga verksamheten så att riksdagen, och i förlängningen medborgarna, kan se hur beslut fattas och genomförs. Myndigheten granskar statliga myndigheter, statligt ägda bolag och regeringen. Granskningen ska bidra till demokratisk insyn och till en effektiv statlig förvaltning.

Myndigheten beskriver själv sitt uppdrag kort: den ser efter hur statens pengar används och redovisas. På sin webbplats understryker Riksrevisionen också att den inte ägnar sig åt samhällsutveckling eller ansvarsutkrävande. Uppgiften är att ta fram faktaunderlag, och det är riksdagen som gör den politiska bedömningen.

Arbetet vilar på två huvuduppgifter, finansiell revision och effektivitetsrevision. Dessutom har Riksrevisionen ett internationellt utvecklingssamarbete där den samverkar kring standarder och hjälper revisionsmyndigheter i andra länder att bygga upp sin verksamhet. Det samarbetet finansieras med ett särskilt anslag från riksdagen på omkring 50 miljoner kronor per år (2024).

Årlig revision och effektivitetsrevision: vad är skillnaden?

Årlig revision, även kallad finansiell revision, betyder att Riksrevisionen varje år granskar myndigheternas årsredovisningar. Det handlar om omkring 250 årsredovisningar per år. Syftet är att kontrollera att redovisningen är rättvisande och att myndigheterna använder sina resurser korrekt och i enlighet med vad riksdag och regering har bestämt. Pengarna myndigheterna redovisar kommer från anslagen i statens budget, som beslutas enligt processen i så blir statsbudgeten till. Enligt Riksrevisionen fungerar granskningen också förebyggande.

Effektivitetsrevision går djupare in i en fråga och prövar om statens insatser fungerar som det är tänkt. Här granskar Riksrevisionen ett trettiotal områden per år. En effektivitetsgranskning kan till exempel handla om hur en myndighet sköter sin tillsyn eller om ett statligt stöd når sitt mål. Syftet är att ge riksdagen ett bättre underlag för politiska beslut.

Årlig revisionEffektivitetsrevision
FrågaStämmer räkenskaperna?Fungerar verksamheten effektivt?
OmfattningCirka 250 årsredovisningar per årEtt trettiotal granskningar per år
ResultatUnderlag om myndighetens redovisningGranskningsrapport med rekommendationer

Vem leder Riksrevisionen?

Riksrevisionen leds av en riksrevisor. Riksrevisorn väljs av riksdagens kammare efter förslag från konstitutionsutskottet och utses för sju år utan möjlighet till omval. Riksrevisorn kan bara avsättas av riksdagen. Det är riksrevisorn som själv beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska göras och vilka slutsatser som dras.

Riksdagen väljer också en riksrevisionsdirektör som är riksrevisorns ställföreträdare. Riksrevisorn bestämmer vilka uppgifter direktören ska sköta. Riksrevisor för perioden 2024–2031 är Christina Gellerbrant Hagberg, och riksrevisionsdirektör sedan 2020 är Claudia Gardberg Morner.

Vid sidan av ledningen finns Riksdagens råd för Riksrevisionen. Sedan 2019 väljer riksdagen ett nytt råd för varje mandatperiod, med en ledamot och en suppleant från varje partigrupp. Rådet ska följa granskningsverksamheten och verka för samråd och insyn, men det styr inte vad som granskas.

Hur oberoende är Riksrevisionen?

Riksrevisionens oberoende är skyddat i grundlagen, i regeringsformens trettonde kapitel (paragraferna 7–9). Bestämmelser finns också i riksdagsordningen (2014:801). Att myndigheten ligger under riksdagen och inte under regeringen är själva poängen: den som granskas ska inte kunna styra granskaren. Även regeringen granskas, och myndigheten är därför oberoende av regeringen.

Oberoendet syns i tre konkreta regler (kontrollerat november 2026):

  • Riksrevisorn bestämmer själv vad som ska granskas.
  • Mandatet är sju år och kan inte förlängas genom omval, så riksrevisorn behöver inte söka stöd för att sitta kvar.
  • Riksrevisorn kan bara avsättas av riksdagen.

Vad händer efter en granskning?

En granskningsrapport lämnas till riksdagen och blir underlag för utskottens arbete och för debatten mellan partierna. Regeringen förväntas svara och tala om ifall den tänker följa rekommendationerna och hur. Riksrevisionen föreslår alltså åtgärder, men det är regeringen och riksdagen som beslutar om något ska ändras.

Riksrevisionen följer alltid upp vad som händer med anledning av sina rapporter, för att se om granskningarna och rekommendationerna faktiskt leder till förbättringar. Det ger också medier och allmänhet ett underlag för att följa om bristerna faktiskt åtgärdas.

Vad granskar Riksrevisionen just nu?

Per november 2026 har Riksrevisionen presenterat en ny granskningsplan (4 november 2026). Enligt myndigheten påverkas inriktningen av den fortsatta upprustningen av försvaret, satsningar inom rättsväsendet och ökade påfrestningar på de offentliga finanserna.

Bland de senaste granskningsrapporterna finns:

  • Asbest (3 november 2026): Arbetsmiljöverkets tillståndsprövning och tillsyn av arbete med asbest är inte effektiv, och regeringen har enligt granskningen agerat sent på problem som varit kända länge.
  • Statligt riskkapital (22 oktober 2026): staten har cirka 16 miljarder kronor i riskkapital, och granskningen visar att förvaltningen i stort fungerar som det är tänkt.

Pågående granskningar gäller bland annat statens användning av nationella kunskapscentrum, Allmänna ombudet för socialförsäkringen och Socialstyrelsens registerverksamhet. Riksrevisionen använder också AI som stöd i effektivitetsrevisionen, något riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg har beskrivit i en artikel i Intosai Journal.

Riksrevisionens historia: från Räntekammaren till 2003

Statlig revision i Sverige har lång historia. Enligt engelska Wikipedia började granskningen av statens finanser 1530, då Gustav Vasa inrättade Räntekammaren, som sedan blev Kammarkollegiet. Ansvaret flyttades 1680 till Statskontoret och 1920 till Riksräkenskapsverket, som 1963 bytte namn till Riksrevisionsverket. Parallellt fanns sedan 1867 Riksdagens revisorer, som granskade på riksdagens uppdrag.

Under senare delen av 1990-talet utreddes hur revisionen skulle organiseras. En utredning åt regeringen förordade att revisionen även i fortsättningen skulle ligga under regeringen. Riksrevisionsverkets dåvarande generaldirektör Inga-Britt Ahlenius argumenterade i stället för en revision som var oberoende av regeringen, som i flertalet demokratiska länder. Den 15 december 2000 beslutade riksdagen att slå samman Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer, och den 1 juli 2003 bildades Riksrevisionen som myndighet under riksdagen.

Riksrevisionsaffären 2016 och den nya ledningen 2020

Fram till 2020 leddes Riksrevisionen av tre riksrevisorer. Sommaren 2016 granskade Dagens Nyheter myndighetens inre arbete. Tidningen skrev om informella kontakter i samband med ärenden, bland annat mellan en landshövding och en riksrevisor, om intressekonflikter och om hur rekryteringar hade gått till. Konstitutionsutskottet kallade riksrevisorerna till en utfrågning den 5 augusti 2016. Mellan juli och september 2016 begärde alla tre dåvarande riksrevisorer, Susanne Ackum, Ulf Bengtsson och Margareta Åberg, att bli entledigade.

I februari 2017 valde riksdagen Stefan Lundgren, Ingvar Mattson och Helena Lindberg till nya riksrevisorer. En parlamentarisk kommitté under justitierådet Mats Melin konstaterade 2018 att det fanns betydande nackdelar med det tredelade ledarskapet. Efter ytterligare en utredning ändrades lagen, och sedan den 1 april 2020 leds Riksrevisionen av en enda riksrevisor med en riksrevisionsdirektör som ställföreträdare. Helena Lindberg var riksrevisor till 2024, då Christina Gellerbrant Hagberg tog över.

Riksrevisionen och riksdagens övriga kontrollmakt

Riksrevisionen är ett av flera verktyg som riksdagen har för att kontrollera att regeringen och myndigheterna sköter sina uppdrag korrekt. Riksdagens egen beskrivning är att detta är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Riksrevisionen står för den ekonomiska och verksamhetsmässiga granskningen, medan konstitutionsutskottet bland annat föreslår vem som ska bli riksrevisor. När ledningsstrukturen utreddes efter 2016 nämndes JO-ämbetet som en möjlig förebild för hur ett ämbete med flera ledamöter kan organiseras.

Vanliga frågor om Riksrevisionen

Granskar Riksrevisionen regeringen?

Ja. Riksrevisionen granskar statliga myndigheter, statligt ägda bolag och regeringen. Eftersom myndigheten ligger under riksdagen är den oberoende av regeringen.

Hur många arbetar på Riksrevisionen?

Riksrevisionen hade cirka 300 anställda 2024, med kontor i Stockholm.

Hur kontaktar man Riksrevisionen?

Enligt riksdagens webbplats nås Riksrevisionen på telefon 08-517 140 00 och via registrator@riksrevisionen.se. Postadressen är Riksrevisionen, Box 6181, 102 33 Stockholm.

Källor

Läs vidare