Det som händer, förklarat · måndag 16 november 2026
Sverigenyheter
Oberoende nyheter och förklaringar för hela landet
Dalarna MoraOrsaÄlvdalenRättvikLeksandMalung-SälenVansbroGagnefFalunBorlängeLudvikaAvestaHedemoraSäterSmedjebacken
Politik

Justitieombudsmannen (JO): Riksdagens ombudsmän som granskar myndigheterna

Justitieombudsmannen, JO, granskar på riksdagens uppdrag att myndigheter följer lagen. Här är vad JO gör, hur du gör en JO-anmälan och vad ett beslut betyder.

Ylva Kronmark · 7 min läsning
Skrivbord med inbundna ärendepärmar och ett klagomålsbrev i ett ämbetsrum med utsikt över Stockholm

Justitieombudsmannen, JO, är det vanliga namnet på Riksdagens ombudsmän: en myndighet under riksdagen som granskar att myndigheter och enskilda tjänstemän följer de lagar och förordningar som styr deras arbete. Särskilt viktigt är de lagar som rör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna. Alla som anser att en myndighet har behandlat dem felaktigt kan vända sig till JO. Ämbetet inrättades 1809 och är en del av riksdagens kontrollmakt.

JO kan rikta kritik mot en myndighet, men kan inte ändra ett beslut eller en dom. Per november 2026 finns fyra justitieombudsmän, och chefsjustitieombudsman är Erik Nymansson.

Justitieombudsmannen i korthet
Officiellt namnRiksdagens ombudsmän (JO)
TypMyndighet under riksdagen
Inrättad1809
Antal ombudsmänFyra, varav en chefsjustitieombudsman
Chefs-JOErik Nymansson (sedan 2021)
AnställdaKnappt 90, varav omkring 60 jurister
SäteStockholm
Webbplatsjo.se

Vad gör JO?

JO utövar tillsyn över hur lagar och andra föreskrifter tillämpas i offentlig verksamhet. Uppdraget finns i grundlagen: enligt 13 kap. 6 § regeringsformen ska riksdagen välja justitieombudsmän som ska utöva den tillsynen. Närmare regler finns i lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, den så kallade JO-instruktionen. Där står bland annat vilka myndigheter som står under JO:s tillsyn och hur klagomål ska handläggas.

JO granskar om det har gått rätt till vid handläggningen av ärenden och om enskilda har behandlats korrekt. Ämbetet är opolitiskt och har till uppgift att skydda den enskilde mot myndighetsövergrepp och att förhindra maktmissbruk av tjänstemän. Engelska Wikipedia beskriver JO som Sveriges konstitutionella väktare. Arbetet sker på tre sätt:

  • Klagomål från allmänheten. Anmälningarna från enskilda är ämbetets huvudsakliga arbetsområde.
  • Inspektioner. JO inspekterar myndigheter löpande, till exempel häkten och anstalter inom Kriminalvården.
  • Initiativärenden. JO kan själv ta upp ett ärende, och enligt svenska Wikipedia tas omkring 100 initiativ per år.

JO yttrar sig också över lagstiftningsremisser och kan föreslå lagändringar för regeringen och riksdagen när en granskning visar att reglerna brister. Riksdagen har även en annan granskare, Riksrevisionen, som kontrollerar hur statens pengar används. JO tittar i stället på hur myndigheterna behandlar människor.

Vilka granskar JO, och vilka inte?

JO granskar statliga myndigheter, till exempel polisen, Skatteverket och Kriminalvården, samt domstolar och vissa kommunala myndigheter. Tillsynen omfattar både myndigheten och den enskilda tjänstemannen. Många ärenden rör långsam handläggning, sekretess och rätten att ta del av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Hur beslut fattas i en kommun går vi igenom i hur en kommun fattar beslut.

Enligt Aktivistens handbok granskar JO däremot inte privata bolag, medier, politiker, advokater, försäkringsbolag eller privatpraktiserande läkare.

Hur gör man en JO-anmälan?

En anmälan till JO ska vara skriftlig men behöver inte vara på svenska. Du behöver inte vara svensk medborgare eller ha uppnått en viss ålder för att anmäla. Så här går det till:

  1. Kontrollera tiden. JO tar sällan upp ärenden som ligger mer än två år tillbaka.
  2. Skriv anmälan. Enklast är det kostnadsfria formuläret på jo.se, men brev och e-post fungerar också.
  3. Beskriv ärendet. Ange vilken myndighet det gäller, gärna vilken tjänsteman, ett diarienummer om du har det och en kort, saklig beskrivning av vad som hände och varför du anser att det var fel.
  4. Skicka med underlag. Kopior på dokument, ljud eller bild kan vara till hjälp. Behåll originalen.
  5. Skriv under. Uppge ditt namn och din adress. Anonyma anmälningar prövas inte, men kan leda till att JO tar ett eget initiativ.

Du kan anmäla för någon annans räkning utan fullmakt. En person som sitter häktad eller i fängelse får inte hindras från att anmäla till JO. Postadressen är Riksdagens ombudsmän, Box 16327, 103 26 Stockholm, och telefonnumret är 08-786 51 00.

Vad händer efter anmälan, och vilka beslut kan JO fatta?

Först bedömer JO om ärendet ska utredas. En stor andel avslutas utan utredning, ofta för att det som beskrivs inte faller inom JO:s område. Om JO utreder skickas anmälan till myndigheten för ett yttrande, och då blir din identitet känd för myndigheten. Hela processen tar enligt Straffkollen mellan några månader och två år. Tänk också på att anmälan blir en allmän handling när den kommer in, om den inte omfattas av sekretess.

Enligt Aktivistens handbok får JO in ungefär 5 000 anmälningar per år och riktar kritik mot myndigheterna i cirka 10–15 procent av fallen. Ett JO-beslut kan bli:

BeslutVad det betyder
Kritik eller erinranJO konstaterar att myndigheten eller tjänstemannen har gjort fel
Allvarlig kritikAnvänds vid särskilt allvarliga brister
AvskrivningÄrendet avslutas utan kritik
ÅtalJO väcker åtal för tjänstefel, vilket händer mycket sällan

Besluten är inte bindande. Riksdagen beskriver JO:s roll som att göra kritiska uttalanden och föreslå att myndigheterna förbättrar sina rutiner. Det är ändå ovanligt att en myndighet helt struntar i kritiken.

JO kan väcka åtal mot tjänstemän för brott i tjänsten, så länge det inte gäller tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Om riksdagens konstitutionsutskott har kommit fram till att ett statsråd bör åtalas för tjänstefel är det JO som väcker åtalet. Med tiden har den rådgivande och tillrättavisande rollen blivit viktigare än åklagarrollen.

Vilka är justitieombudsmän i dag?

Enligt 13 kap. 2 § riksdagsordningen ska det finnas fyra justitieombudsmän, varav en är chefsjustitieombudsman och administrativ chef. Var och en har sitt eget ansvarsområde och ingen kan påverka de andras ärenden. Riksdagen väljer ombudsmännen, valet bereds av konstitutionsutskottet, och enligt regeringsformen ska de vara svenska medborgare. I regel är de jurister. Utöver de fyra kan ställföreträdande justitieombudsmän utses.

Per november 2026 är justitieombudsmännen:

  • Erik Nymansson, chefs-JO sedan 2021
  • Thomas Norling, sedan 2018
  • Katarina Påhlsson, sedan 2019
  • Mattias Almqvist, sedan 2026

JO:s kontor ligger i fastigheten Kungliga Trädgården 3 vid Kungsträdgården i Stockholm.

Vad har JO granskat den senaste tiden?

JO publicerar sina beslut löpande på jo.se. Några exempel från november 2026:

  • Polisen: den 13 november fick Polismyndigheten kritik för långsam handläggning av förundersökningar om penningtvättsbrott och förmögenhetsbrott.
  • Skatteverket: chefsjustitieombudsmannen uttalade sig den 5 november om att Skatteverket inte utrett en felaktig folkbokföring, där en okänd person stått skriven på en mans adress i sex år.
  • Åklagarmyndigheten: den 9 november kom kritik för långsam handläggning av en begäran om att få ut en allmän handling.
  • Kriminalvården: Katarina Påhlsson lät den 9–11 november göra en oanmäld Opcat-inspektion av anstalten Skogome.

Enligt SVT kom 158 anmälningar till JO efter läktartumultet i Göteborg i början av november, ett exempel på hur en enskild händelse kan ge många klagomål på kort tid.

JO:s historia: från 1809 till kulturkanon

Ombudsmannen för Riksens ständer inrättades i 1809 års regeringsform, som riksdagens ombudsman på samma sätt som justitiekanslern då i närmare 100 år varit regeringens ombudsman. Huvuduppgiften var att övervaka att myndigheterna följde lagen, och JO inrättades ursprungligen som ett åklagarämbete. Den förste som innehade ämbetet var friherre Lars Augustin Mannerheim (1749–1835).

1941 inrättades en post som ställföreträdare. När ämbetet senare slogs samman med Militieombudsmannen utökades antalet justitieombudsmän till tre. 1976 bestämdes antalet till fyra, och 1995 återinrättades ämbetet som ställföreträdande justitieombudsman. Sedan 2025 ingår Justitieombudsmannen i Sveriges kulturkanon.

Mer om JO: frågor som ofta följer

JO eller JK: vart ska jag vända mig?

JO och Justitiekanslern, JK, utövar båda tillsyn över myndigheter, men JO är riksdagens ombudsman medan JK är regeringens. Skillnaden blir praktisk om du vill ha pengar: JO kan inte betala ut ersättning, så skadestånd från staten begärs hos JK. JO kan inte heller ändra en dom eller ett myndighetsbeslut. Vill du ha ett beslut ändrat ska du i stället överklaga det, något vi beskriver i artikeln om förvaltningsrätt.

Vem granskar JO?

Ingen annan myndighet har tillsyn över JO. JK:s tillsyn omfattar inte riksdagens myndigheter, och JO:s beslut går inte att överklaga. Den som har synpunkter på en ombudsman kan vända sig till konstitutionsutskottet, eftersom riksdagen på utskottets begäran kan entlediga en ombudsman som inte har riksdagens förtroende.

Vanliga misstag vid en JO-anmälan

  • Att vänta för länge. Efter två år prövar JO sällan ärendet.
  • Att anmäla anonymt. Anmälan prövas då inte som klagomål.
  • Att förvänta sig ett nytt beslut eller pengar. JO kan kritisera, men inte ändra beslut eller betala ut ersättning.
  • Att anmäla privata aktörer. Försäkringsbolag, advokater och privata bolag ligger utanför JO:s tillsyn.

Varifrån kommer ordet ombudsman?

Den svenska justitieombudsmannen gav upphov till det allmänna begreppet ombudsman, som i dag används i många språk och länder.

Källor

Läs vidare