En landshövding är regeringens företrädare i länet och chef för länsstyrelsen. Landshövdingen ska samordna den statliga verksamheten i länet, följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov. Det är regeringen som utser landshövdingen, och ett förordnande gäller i sex år. Ämbetet infördes redan 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i län.
| Landshövding i korthet | |
|---|---|
| Roll | Regeringens företrädare i länet, chef för länsstyrelsen |
| Utses av | Regeringen |
| Förordnande | Sex år, kan förlängas med högst tre år |
| Ställföreträdare | Länsråd, i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län länsöverdirektör |
| Bostad | Residenset i länets residensstad |
| Infördes | 1634 |
Vad gör en landshövding?
Landshövdingens uppdrag står i länsstyrelseinstruktionen och kan sammanfattas i tre delar: samordna den statliga verksamheten i länet, följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov. Rollen är dubbel. Landshövdingen är statens företrädare gentemot länet, men också länets röst gentemot staten, näringslivet, organisationer och allmänheten.
I praktiken betyder det att landshövdingen leder en myndighet som arbetar med allt från krisberedskap och naturvård till tillsyn, samtidigt som hen representerar länet vid invigningar, ceremonier och möten med företag och kommuner. Landshövdingen fattar inte beslut om kommunens budget eller skola; det sköts av de folkvalda, se hur en kommun fattar beslut i fullmäktige och nämnder.
Vem utser landshövdingen?
Det är regeringen som utser landshövdingen. I skrivelsen Utnämningspolitiken (2009/10:43) framhöll regeringen att ämbetet är speciellt och att landshövdingar bör kunna rekryteras brett och förutsättningslöst. God kännedom om det politiska beslutssystemet kan vara ett sådant krav. Därför har många landshövdingar en bakgrund i ett parti och i riksdagen, medan andra kommer från statlig förvaltning som tjänsteman eller generaldirektör.
Ett exempel är Robert Andrén, som regeringen i december 2025 utsåg till ny landshövding i Södermanlands län. Han tillträder enligt förordnandet den 1 januari 2026 och sitter till och med den 31 december 2031. Dessförinnan har han varit generaldirektör för Energimyndigheten och länsråd vid Länsstyrelsen i Värmlands län. Beskedet lämnades av civilminister Erik Slottner (KD). I Stockholms län är Cecilia Skingsley landshövding sedan den 16 juni 2025. Hon har dessförinnan bland annat varit vice riksbankschef.
Utnämningarna kan också ifrågasättas i riksdagen. När Carina Ståhl Herrstedt hade utsetts till landshövding i Gävleborgs län, som den första landshövdingen med sverigedemokratisk partibakgrund, hölls en interpellationsdebatt i februari 2025. Oppositionen ställde frågor om förtjänst och skicklighet, och ministern hänvisade i anförandet till utnämningspolitiken och till att regeringen följer upp myndigheterna i årliga dialoger.
Hur länge sitter en landshövding, och vad händer när hen har lämnat?
En landshövding har ett förordnande på sex år. Det kan förlängas med som mest ytterligare tre år, vilket innebär att den längsta tiden i ämbetet är nio år. Mellan två landshövdingar kan det gå flera månader, och under tiden leder en vikarierande landshövding länsstyrelsen.
Vad tjänar en landshövding?
Enligt Altingets genomgång i september 2025 beslutade regeringen i juni samma år att höja landshövdingarnas löner med 3 800 kronor i månaden, retroaktivt från oktober 2024. Majoriteten får därmed 121 200 kronor i månaden. Några landshövdingar, bland annat i Stockholms, Skåne, Västra Götalands och Norrbottens län, har 126 200 kronor. Lönerna betalas över statens budget, som beslutas enligt processen i så blir statsbudgeten till.
Landshövdingen och länsstyrelsen
Länsstyrelsen är en så kallad enrådighetsmyndighet. Landshövdingen ansvarar direkt inför regeringen, och myndigheten har ett insynsråd i stället för en styrelse. Landshövdingen är ordförande i insynsrådet, och regeringen utser rådets ledamöter på landshövdingens förslag.
Det dagliga arbetet på länsstyrelsen leds av landshövdingens ställföreträdare, länsrådet, som är myndighetens högste tjänsteman under landshövdingen. I Stockholms, Västra Götalands och Skåne län heter ställföreträdaren länsöverdirektör. Landshövdingen är skyldig att bo i länsresidenset, och orten där residenset ligger kallas residensstad. I Dalarnas län är det Falun.
Uppgifterna om uppdrag, förordnande och lön är kontrollerade i september 2026.
Mer om landshövdingeämbetet
Från kungens ståthållare till regional statlig chef
Den första allmänna landshövdingeinstruktionen utfärdades 1635. Landshövdingen sattes då “i konungens stad och ställe” och skulle både styra länet och bevaka invånarnas bästa. Fram till 1958 hette landshövdingarna officiellt Kunglig Majestäts befallningshavande, ett epitet som ibland fortfarande används skämtsamt. I rangordningen som gällde fram till 1909 hade en landshövding generalmajors rang.
Varför heter det hövding?
Ordet är sammansatt av land och hövding. 1990 lämnade två socialdemokratiska ledamöter en motion till riksdagen där de ville ifrågasätta om länets högste tjänsteman skulle bära titeln hövding. De hänvisade till en ordbok där hövding beskrevs som överhuvud för ett folk och föreslog titeln länschef eller länsdirektör. Titeln landshövding finns kvar.
Landshövding i andra länder
Finland avskaffade både länen och titeln landshövding 2009, men landshövdingen på Åland finns kvar på grund av självstyret. Motsvarande ämbete heter statsforvalter i Norge, préfet i Frankrike och Regierungspräsident i Tyskland.
Landshövding, regionråd eller kommunstyrelsens ordförande?
Landshövdingen företräder staten och är ingen folkvald politiker, även om många har en bakgrund i politik. Regionråd och kommunalråd väljs indirekt via regionfullmäktige och kommunfullmäktige och ansvarar för sådant som vård och skola, som finansieras med bland annat kommunalskatten. Landshövdingen styr alltså inte över den politik som förts i region- och kommunfullmäktige, men ska samordna statens verksamhet i samma län.
