En friskola, formellt en fristående skola, är en skola som drivs av någon annan än kommunen, regionen eller staten, men som betalas med skattepengar. Huvudmannen kan vara ett aktiebolag, en stiftelse, en förening, ett kooperativ eller ett trossamfund. Friskolor följer samma skollag och läroplan som kommunala skolor, finansieras med skolpeng från elevens hemkommun och får inte ta ut avgifter. Uppgifterna nedan är kontrollerade i oktober 2026.
| Friskola i korthet | |
|---|---|
| Formellt namn | Fristående skola, skola med enskild huvudman |
| Lag | Skollagen (2010:800) |
| Finansiering | Skolpeng från elevens hemkommun |
| Avgifter | Inga elev-, kö- eller anmälningsavgifter |
| Tillstånd och tillsyn | Skolinspektionen (grundskola och gymnasium), kommunen (förskola) |
| Antagning | Kötid, syskonförtur, närhet, på gymnasiet betyg |
Vad är en friskola?
Varje skola måste ha en huvudman, det vill säga den organisation som är ytterst ansvarig för verksamheten. För kommunala skolor är det kommunen, som styrs genom en nämnd och ytterst av kommunfullmäktige (läs mer om hur en kommun fattar beslut). För en friskola är huvudmannen en enskild juridisk person. Enligt Friskolornas riksförbund är en mer korrekt benämning därför fristående skola eller skola med enskild huvudman.
Fristående skolor finns på flera nivåer: förskolor, förskoleklass, grundskolor, anpassad grundskola och gymnasieskola. De flesta friskolor drivs som aktiebolag. Ungefär en tredjedel är ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller stiftelser, och några få drivs som enskild firma. Det finns också koncerner som driver många skolor, och huvudmän med en enda skola där rektorn ofta äger bolaget.
En friskola är inte samma sak som en privatskola. Privatskolorna före 1990-talet finansierades till stor del med terminsavgifter från föräldrarna. Dagens fristående skolor ingår i samma skattefinansierade skolsystem som de kommunala, och sedan 2011 års skollag ska alla följa samma läroplan. Eleverna fullgör sin skolplikt i en friskola på samma sätt som i en kommunal skola.
Hur finansieras friskolor?
Utbildningen betalas av elevens hemkommun genom skolpeng, som beräknas per elev och ska motsvara vad kommunen själv lägger på sina egna skolor. Pengarna kommer till stor del från kommunalskatten. Det spelar ingen roll om friskolan ligger i hemkommunen eller i en annan kommun: hemkommunen betalar för varje elev som går där.
En friskola får inte ta ut elevavgifter. Anmälnings-, kö- och registreringsavgifter är också förbjudna. Det som ligger utanför själva utbildningen, till exempel boende på en internatskola, kan däremot kosta.
Behöver en elev omfattande särskilt stöd kan skolan söka ett tilläggsbelopp från hemkommunen utöver grundbeloppet. Avslår kommunen det med hänvisning till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter behöver den fristående skolan inte ta emot eleven. Enligt Friskolornas riksförbund händer det i stort sett aldrig, eftersom kommunerna oftast i stället anser att stödet ska rymmas i den vanliga skolpengen.
Hur kommer man in på en friskola?
Friskolor ska vara öppna för alla elever som har rätt till utbildningen. De får inte välja ut vissa elever och neka andra. Om det finns fler sökande än platser får fristående grundskolor bara använda dessa urvalsgrunder:
- Kötid: eleverna antas i den ordning de ställts i kö.
- Syskonförtur: syskon till elever som redan går på skolan går före.
- Närhet: geografiskt avstånd till bostaden.
- Färdighetsprov: bara för vissa profiler, till exempel musik eller dans, och med tillstånd från Skolinspektionen.
Varje skola bestämmer själv när kön öppnar. Många vårdnadshavare ställer sina barn i kö till flera skolor, så kötiden blir ofta kortare än antalet köande antyder. I några kommuner sker antagningen till kommunala och fristående skolor i ett samordnat system där man kan välja skola i samma ansökan.
Till gymnasieskolan sker antagningen nästan alltid i ett gemensamt regionalt eller kommunalt system för både kommunala skolor och friskolor. Platserna fördelas efter elevens rangordnade val och meritvärde från grundskolan.
Vem granskar friskolorna?
Den som vill starta en fristående grundskola eller gymnasieskola måste få tillstånd av Statens skolinspektion. Ansökan ska enligt Friskolornas riksförbund lämnas senast den 31 januari för att skolan ska kunna starta till höstterminen året därpå, och en ansökan om nyetablering kostar 75 000 kronor. Huvudmannen ska visa att den har kunskap om reglerna, ekonomi för att bedriva utbildning, behöriga lärare, elevhälsa och lokaler, och ägare och ledning granskas i en särskild prövning.
Skolinspektionen har sedan regelbunden tillsyn över fristående grundskolor och gymnasieskolor. Vid allvarliga missförhållanden kan myndigheten återkalla tillståndet och därmed rätten till skolpeng. Fristående förskolor godkänns och granskas i stället av den kommun där de ligger.
Vilka inriktningar kan skolan ha?
De flesta friskolor har allmän inriktning, alltså varken religiös eller särskild pedagogisk profil. Andra bygger på en viss pedagogik som Montessori, Waldorf eller Freinet, eller profilerar sig med språk, idrott, miljö eller kultur. Inom gymnasieskolan delas fristående skolor in i allmän, Waldorf och konfessionell inriktning.
Enligt skollagen kan fristående skolor, till skillnad från kommunala, ha konfessionell inriktning. Undervisningen ska ändå följa samma läroplan som i kommunala skolor, och vissa skolor använder tiden för skolans val till exempelvis religionsundervisning. Det finns också resursskolor som bara tar emot elever i behov av omfattande särskilt stöd. Riksdagen beslutade om nya regler för resursskolor i juni 2022.
Varför är friskolor en politisk fråga?
Friskolornas existens har stöd i de flesta riksdagspartier, men reglerna kring dem diskuteras återkommande. Debatten handlar främst om vinstdrivande friskolor, om segregation mellan skolor, om konfessionella skolor och om betygssättning. Socialdemokraterna och Liberalerna har på sina webbplatser beskrivit att de vill förbjuda eller fasa ut vinstuttag och förbjuda religiösa friskolor. Friskolornas riksförbund lyfter i stället fram forskning om att konkurrensen från friskolor har höjt resultaten även i kommunala skolor.
Regeringen beskriver sitt arbete som en helrenovering av friskolesystemet. Utredningen om vinst i skolan lämnade betänkandet Skärpta villkor för friskolesektorn i april 2025 och ett slutbetänkande i januari 2026. Enligt regeringens sida, senast uppdaterad i maj 2026, omfattar förslagen bland annat:
- ett tidsbegränsat förbud mot att föra över skolpeng ur verksamheten efter nyetablering eller ägarbyte,
- krav på särredovisning per skolenhet,
- skyldighet att betala tillbaka bidrag som tagits emot på felaktig grund,
- sanktionsavgifter och möjlighet till statliga åtgärder för rättelse även i fristående skolor,
- krav på att anmäla en nedläggning till kommunen senast den 1 november läsåret före.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Bakgrund och närliggande frågor
Friskolereformen 1992
Enskilda och privata skolor har funnits i Sverige sedan långt före den allmänna skolplikten 1842, ofta internatskolor eller skolor med konstnärlig profil som betalades med avgifter. Begreppet enskilda skolor ersattes 1983 av fristående skolor. Med friskolereformen 1992 infördes kommunala bidrag till fristående skolor: kommunerna skulle betala minst 85 procent av vad en elev kostade i den kommunala skolan. Målet var enligt propositionen att ge barn och föräldrar största möjliga frihet att välja skola. Läsåret 1991/92 fanns ungefär 90 fristående grundskolor.
Hur många går i en friskola?
Enligt Friskolornas riksförbunds rapport Fakta om friskola (upplagan 2023) går 410 000 barn och elever i en fristående förskola eller skola, vilket motsvarar 19,6 procent av alla barn och elever i svensk skola och förskola. Fristående förskolor finns i 242 av landets 290 kommuner. Andelen är störst i storstadsområdena. Sedan 2020 sekretessbelägger Skolverket skolstatistik på skol- och kommunnivå, efter en dom i Kammarrätten 2019 om att friskolors resultat kan vara affärshemligheter. Statistik på riksnivå från Skolverket är fortfarande offentlig.
Friskola eller kommunal skola: vad skiljer?
Skillnaden ligger främst i vem som är huvudman och hur skolan styrs, inte i vad eleverna ska lära sig. Både fristående och kommunala skolor följer samma skollag, läroplan och betygssystem och är avgiftsfria. Det som kan skilja är profil och pedagogik, att fristående skolor kan ha konfessionell inriktning, och att den kommunala skolan alltid måste erbjuda en plats nära hemmet medan en friskola kan vara full.
Branschorganisationer
Fristående skolor representeras av två branschorganisationer. Friskolornas riksförbund organiserar friskolor oavsett ägandeform sedan 1995. Idéburna skolors riksförbund, bildat 2013, samlar icke vinstdrivande friskolor som drivs av idéburna organisationer.
